Att vända klimatförändringarna kräver en omfattande och global transformation av hur vi använder och producerar energi, hanterar resurser och planerar våra städer. Nya innovationer kan spela en avgörande roll i att minska koldioxidutsläppen och anpassa våra samhällen till en värld med extremare väder. Det finns flera forskningsområden och teknologier som lovar intressanta och revolutionerande lösningar.

En av de mest lovande utvecklingarna är teknologier som kan fånga och lagra koldioxid direkt från atmosfären. Koldioxidinfångningsteknik (CCS) är en metod som redan används i begränsad skala, men framtida versioner kan bli betydligt effektivare och billigare. Vidareutveckling av denna teknik kan innebära att stora anläggningar, så kallade ”koldioxidskördare”, placeras på strategiska platser och suger upp koldioxid direkt från luften för att sedan lagra den i geologiska formationer djupt under jorden. Även om tekniken är dyr idag, arbetar forskare intensivt för att sänka kostnaderna och hitta naturliga koldioxidlagringslösningar, exempelvis i basaltstenar som effektivt binder koldioxiden i ett fast tillstånd.

En annan möjlig innovation handlar om att skapa koldioxidnegativa byggmaterial. Betong, som står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp, kan i framtiden ersättas eller kompletteras av material som absorberar mer koldioxid än de avger. Material som bio-kol, som bildas genom att omvandla biologiskt avfall till en fast form av kol, kan blandas i byggmaterial för att skapa en långsiktig koldioxidlagring. Andra forskare arbetar med material som tar upp koldioxid genom kemiska reaktioner och förstärks över tid, vilket gör dem idealiska för byggnader och infrastruktur.

Transportsektorn, som idag är en av de största utsläppskällorna, kan också genomgå en stor transformation med hjälp av innovationer. Elektriska flygplan och fartyg, som idag är i sina tidiga faser, förväntas spela en allt viktigare roll. Utvecklingen av högkapacitetsbatterier och bränsleceller kan göra det möjligt för flygplan och fartyg att transportera människor och gods utan utsläpp. Samtidigt undersöks möjligheter till så kallade "hydrogen economy" där vätgas, som är en utsläppsfri energibärare, kan användas för att driva tunga transporter och industriella processer.

Jordbruket står inför unika utmaningar men också innovativa lösningar som kan minska dess påverkan på klimatet. Genom att utveckla precisionsjordbruk, där sensorer och satelliter övervakar och optimerar användningen av vatten, gödsel och bekämpningsmedel, kan vi drastiskt minska miljöpåverkan. Dessutom kan genredigeringstekniker, såsom CRISPR, göra det möjligt att skapa grödor som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, vilket minskar behovet av resurskrävande åtgärder som konstbevattning och bekämpningsmedel.

Även i våra städer kan innovationer spela en avgörande roll. Vertikala jordbruk, där grödor odlas i flervåningsbyggnader med hjälp av LED-lampor och hydroponiska system, kan minska transportbehovet och utnyttja stadens resurser bättre. Dessa urbana odlingssystem kan ge lokalproducerad mat till stadens invånare samtidigt som de minskar klimatpåverkan från jordbrukstransporter. Samtidigt utvecklas byggnadsteknologier som gör byggnader mer energieffektiva, med smarta system som justerar belysning, uppvärmning och ventilation beroende på behov, vilket drastiskt kan minska energiförbrukningen.

En annan spekulativ men intressant idé är att utveckla klimatmanipulationsteknologier. Genom att manipulera klimatet kan forskare potentiellt minska den globala uppvärmningen på kort sikt. En idé som har diskuterats är att sprida partiklar i atmosfären för att reflektera bort en del av solens strålar, vilket skulle sänka jordens temperatur. Trots att sådana lösningar är kontroversiella och kan innebära risker för oönskade sidoeffekter, ser vissa forskare dem som en sista utväg om klimatförändringarna skulle bli okontrollerbara.

En annan spekulativ teknik för att manipulera klimatet är utvecklingen av så kallade "koldioxiddammsugare" i havet. Oceanerna spelar en avgörande roll i att reglera koldioxidhalten i atmosfären genom att absorbera stora mängder CO₂. Genom att introducera teknologier som stimulerar vissa typer av alger som naturligt binder koldioxid, kan vi öka havens koldioxidupptag. Algodlingar på öppet hav, särskilt de arter som växer snabbt och binder stora mängder koldioxid, kan fungera som naturliga koldioxidsänkor. När algerna växer, absorberar de CO₂, och när de sedan sjunker till havsbotten tar de med sig kolet, vilket kan skapa långsiktiga koldioxidlagringar.

En annan idé är att utnyttja mineraliseringsprocesser för att binda koldioxid i stabila former. Genom en teknik som kallas för "förstärkt vittring" sprids krossade mineraler, som olivin eller basalt, över mark eller hav. När dessa mineraler reagerar med koldioxid, bildas stabila karbonater som effektivt binder koldioxid i fasta former. Denna teknik är särskilt intressant eftersom den kan appliceras både i jordbruket, där krossade mineraler kan spridas på åkrar, och i havet, där de kan förbättra koldioxidupptaget och samtidigt minska försurningen av havet.

Ett annat futuristiskt koncept är solkraftdrivna ballonger eller drönare som svävar i atmosfärens övre lager för att sprida små partiklar som reflekterar bort en del av solstrålningen. Genom att selektivt placera dessa i områden som upplever värmeböljor kan man potentiellt minska extremhetta, något som skulle kunna minska den direkta påverkan av klimatförändringarna. Ett liknande koncept är rymdspeglar, enorma speglar eller solparasoller placerade i omloppsbana runt jorden för att blockera en del av solens strålar. Även om det skulle kräva enorma resurser att genomföra, anser vissa forskare att sådana lösningar kan bli nödvändiga om klimatet blir tillräckligt extremt.

För att absorbera koldioxid direkt från atmosfären har forskare även spekulerat i bioteknologiska lösningar, exempelvis genetiskt modifierade växter och träd med snabbare tillväxt och högre koldioxidbindande kapacitet. Dessa "superträd" kan planteras i skogsområden eller städer för att skapa mer effektiva gröna kolsänkor. Genom att utnyttja fotosyntesen på ett mer intensivt sätt kan sådana växter absorbera mer CO₂ per kvadratmeter än naturliga träd. Vissa forskare undersöker även genmodifiering av plankton för att förbättra deras koldioxidupptag i havet, vilket potentiellt kan förstärka havets naturliga roll som kolsänka.

Ett annat innovativt koncept är så kallad "elektrokemi för CO₂-infångning". Genom att utveckla elektrokemiska celler som kan extrahera koldioxid från atmosfären och omvandla den till användbara produkter som metanol eller andra kemikalier, kan vi skapa nya sätt att ta bort koldioxid samtidigt som vi producerar bränslen eller andra resurser. Denna teknik kan användas i industriell skala och potentiellt integreras med förnybar energiproduktion. På så sätt skulle energi från sol eller vind kunna omvandlas till kemiska bränslen, vilket skapar en koldioxidneutral kretsloppsekonomi.

Sist men inte minst utforskar forskare möjligheten att förändra de naturliga biogeokemiska cyklerna, till exempel genom att manipulera hur mikroorganismer bryter ner organiskt material. Vissa typer av bakterier och svampar kan omvandlas till att ta upp och binda mer koldioxid i marken. Genom att främja mikrobiell aktivitet som binder kol kan jordbruk och skogsbruk anpassas för att bli långsiktiga kolsänkor. Bioengineering av dessa mikroorganismer kan skapa jordbruksmarker och skogsområden som binder kol under mycket längre perioder än traditionella metoder.

Framtidens innovationer måste också gå hand i hand med sociala och ekonomiska förändringar. Ny teknik kan endast vara effektiv om den implementeras i en skala som gör verklig skillnad. Detta innebär att regeringar, företag och individer måste vara villiga att investera i nya teknologier och förändra sina vanor och policyer för att skapa en mer hållbar värld. Samtidigt finns det alltid en gräns för hur mycket vi kan och bör påverka det naturliga kretsloppet på jorden. Men i takt med att klimatkrisen blir allt mer akut kommer nog den gränsen att flyttas längre och längre bort.

I takt med att artificiell intelligens (AI) utvecklas i snabb takt, väcker det allt fler frågor om dess påverkan på olika aspekter av samhället. En av de mest akuta frågorna handlar om AI:s roll i kampen mot desinformation. Desinformation, det vill säga spridning av medvetet felaktig eller vilseledande information, har blivit ett växande problem i den digitala tidsåldern. Med den ökade användningen av AI i allt från sociala medier till nyhetsdistribution, uppstår en komplex debatt: Kommer AI att göra det enklare eller svårare att upptäcka desinformation i framtiden?

AI:s förmåga att analysera enorma mängder data på kort tid har redan gjort det möjligt att effektivisera sökandet efter felaktigheter i informationsflöden. Verktyg som använder maskininlärning kan snabbt upptäcka mönster och avvikelser som annars skulle vara svåra att identifiera för människor. Dessa system kan exempelvis identifiera nyckelord och fraser som ofta förekommer i desinformationskampanjer, eller upptäcka tvivelaktiga källor som sprider falska narrativ. På så sätt kan AI bidra till att flagga potentiellt falsk information redan innan den hinner spridas brett.

Men teknologins tvådelade natur gör detta till en mer komplicerad fråga. Samtidigt som AI kan användas för att avslöja desinformation, kan den också användas för att skapa mer sofistikerad och svårupptäckt falsk information. Ett exempel är den snabba utvecklingen av så kallade "deepfakes", där AI används för att skapa mycket realistiska videor eller ljudinspelningar som kan manipulera verkligheten. Dessa tekniker kan förvandla trovärdiga nyhetskällor till osäker mark och lura även erfarna bedömare.

Deepfakes illustrerar en av de mest oroande aspekterna av AI:s kapacitet i desinformationssammanhang. Där traditionell propaganda och falska nyheter tidigare byggde på text och bild, öppnar AI för möjligheten att skapa djupt övertygande multimediainnehåll som verkar vara autentiskt. Detta kan få långtgående konsekvenser för hur vi uppfattar nyheter och information, då det blir allt svårare att avgöra vad som är verkligt och vad som är påhittat.

En annan oroande aspekt av AI:s roll i desinformationslandskapet är att maskininlärningsmodeller som utvecklas för att identifiera falsk information kan själv bli offer för manipulation. AI-system lär sig att känna igen mönster baserade på stora mängder data, och om dessa system matas med felaktig eller partisk data kan de komma att förstärka desinformation snarare än att motverka den. Detta innebär att teknologin inte är immun mot de problem den försöker lösa – den kan till och med förvärra dem om den inte används på rätt sätt.

Samtidigt finns det optimistiska röster som menar att AI, om den används korrekt, har potentialen att bli en kraftfull allierad i kampen mot desinformation. Företag som specialiserar sig på faktagranskning har redan börjat använda AI för att granska stora mängder text och bildmaterial snabbare än vad människor skulle kunna göra. Dessa verktyg kan automatiskt jämföra påståenden med trovärdiga källor och ge en indikation på deras sanningshalt, vilket kan hjälpa till att motverka spridningen av falska nyheter.

Dessutom öppnar AI för nya möjligheter när det gäller att förstå hur desinformation sprids och hur den påverkar samhällen. Genom att analysera data från sociala medier och andra plattformar kan AI kartlägga hur falsk information rör sig genom olika nätverk och vilka grupper som är mest mottagliga för den. Denna kunskap kan sedan användas för att utveckla mer effektiva strategier för att bekämpa desinformation, exempelvis genom att rikta insatser mot särskilt utsatta grupper eller plattformar där desinformation sprids i större omfattning.

Frågan om AI kommer att göra det enklare eller svårare att upptäcka desinformation handlar därför i stor utsträckning om hur teknologin används och av vem. På den positiva sidan har vi verktyg som kan snabba upp identifieringen av falsk information och hjälpa faktagranskare att hålla jämna steg med informationsflödet. På den negativa sidan ser vi exempel på hur samma teknologi kan utnyttjas för att skapa desinformation som är både mer övertygande och svårare att avslöja.

En annan viktig aspekt är den etiska och juridiska ramen kring AI och desinformation. För att kunna dra nytta av AI i kampen mot desinformation krävs tydliga regler och standarder för hur teknologin får användas. Detta inkluderar allt från ansvarsfördelning mellan plattformar och användare till frågor om integritet och yttrandefrihet. Hur samhället väljer att reglera AI-användning inom detta område kommer att spela en avgörande roll för dess framtida påverkan.

Vi står med andra ord inför ett tvetydigt landskap när det gäller AI och dess påverkan på desinformation. Å ena sidan har AI potentialen att göra det enklare att identifiera och bekämpa falsk information genom kraftfulla analysverktyg och maskininlärning. Å andra sidan kan samma teknologi användas för att skapa desinformation som är så sofistikerad att den blir nästan omöjlig att upptäcka. Svaret på frågan huruvida AI kommer att göra det enklare eller svårare att upptäcka desinformation beror därför till stor del på hur vi väljer att utnyttja teknologins potential och vilka etiska och juridiska ramar vi sätter upp för dess användning.

En supraledare är ett material som kan leda elektricitet utan något elektriskt motstånd när det kyls ner till en mycket låg temperatur, ofta nära absoluta nollpunkten. Detta fenomen upptäcktes först 1911 av den nederländske fysikern Heike Kamerlingh Onnes. Supraledning innebär att elektronerna i materialet bildar par som kan röra sig fritt utan att stöta på hinder, vilket eliminerar energiförluster som normalt uppstår i vanliga ledare.

Supraledare har flera nuvarande användningsområden. Ett av de mest kända exemplen är magnetisk resonanstomografi (MRI) inom medicinsk diagnostik. MRI-maskiner använder starka magnetfält genererade av supraledande magneter för att skapa detaljerade bilder av kroppens inre strukturer. Supraledare används också i partikelfysikexperiment, såsom i CERN:s Large Hadron Collider, där de hjälper till att styra och accelerera partiklar till mycket höga hastigheter.

Ett annat användningsområde för supraledare är inom energitransport och lagring. Supraledande kablar kan överföra elektricitet med minimal energiförlust, vilket gör dem idealiska för långa avstånd och högeffektiv energidistribution. De används även i strömbegränsare för att skydda elnätet mot överbelastningar.

Framtida tillämpningar av supraledare har stor potential att revolutionera flera områden. Inom energisektorn kan utvecklingen av högtemperatursupraledare, som fungerar vid högre temperaturer än de traditionella supraledarna, leda till mer kostnadseffektiva och praktiska lösningar för energilagring och distribution. Detta skulle kunna bidra till en mer hållbar och effektiv energianvändning globalt.

Inom transportsektorn kan supraledande material användas för att skapa magnetiska levitationståg (maglev), som svävar över rälsen och drivs framåt av magnetiska krafter. Detta skulle kunna minska friktionen och möjliggöra högre hastigheter och energieffektivitet jämfört med konventionella tåg. Maglev-tåg är redan i bruk i vissa delar av världen, men med fortsatt utveckling av supraledarteknik kan de bli ännu mer utbredda och effektiva.

Inom IT kan supraledare bidra till utvecklingen av snabbare och mer energieffektiva datorer. Supraledande kvantdatorer, som använder kvantbitar eller "qubits", har potential att utföra beräkningar mycket snabbare än dagens konventionella datorer, vilket kan leda till genombrott inom områden som artificiell intelligens, materialvetenskap och kryptografi.

Supraledare representerar en fascinerande och lovande teknik med en rad potentiella tillämpningar både nu och i framtiden. Deras förmåga att leda elektricitet utan motstånd öppnar upp för nya möjligheter inom många olika sektorer, och fortsatta framsteg inom detta område kan komma att ha betydande inverkan på vår värld.

Grafen som supraledare är ett område som väcker stor förhoppning inom forskarvärlden på grund av dess potentiellt unika egenskaper. Till skillnad från traditionella supraledare, som kräver extremt låga temperaturer, har grafenpotential att fungera vid högre temperaturer, vilket skulle göra supraledande teknologi mer praktisk och kostnadseffektiv. Dess tunna och flexibla natur öppnar möjligheter för nya typer av lättviktiga och flexibla supraledande enheter.

De unika egenskaperna hos grafen, såsom hög bärardensitet och elektronrörlighet, gör det idealiskt för användning i avancerade elektroniska komponenter och kvantteknologi. Grafenbaserade supraledare kan bidra till utvecklingen av snabbare och mer energieffektiva transistorer, förbättrade energilagringssystem, och kraftfullare kvantdatorer. Dess kvantegenskaper kan också utnyttjas för precis manipulation av kvantbitar och kvantflöden.

Grafens potential som supraledare kan revolutionera flera industrier, från energisektorn till medicinsk teknik. Effektivare energilagrings- och överföringssystem, förbättrad prestanda hos magnetiska resonansmaskiner (MRI), och avancerade kvantdatorer är några av de tillämpningar som kan dra nytta av grafens unika supraledande egenskaper. Trots att forskningen är i ett tidigt skede, pekar de lovande resultaten mot en framtid där grafen kan spela en central roll i teknologisk utveckling.

"Democracy Squared" av Jon Barnes är en utforskning av hur teknologi kan transformera det demokratiska systemet. Boken tittar på möjligheterna som ny teknik erbjuder för att öka deltagandet och effektiviteten i demokratiska processer. Barnes diskuterar olika innovationer och idéer som blockchain, direkt demokrati och digitala plattformar för medborgarinflytande, och hur dessa kan användas för att förbättra beslutsfattandet och öka genomskinligheten i offentlig förvaltning.

Boken är uppdelad i olika delar som var och en behandlar olika aspekter av teknologi och demokrati, inklusive teoretiska ramverk, praktiska exempel och framtida scenarier. Genom en blandning av forskning, intervjuer och case-studier utforskar Barnes hur vi kan designa ett mer inkluderande och effektivt demokratiskt system som utnyttjar de senaste teknologiska framstegen.

"Democracy Squared" riktar sig till politiska tänkare, teknologientusiaster och medborgare som är intresserade av framtiden för demokrati och hur vi kan använda teknik för att förbättra våra samhällen. Boken utmanar traditionella synsätt på demokrati och uppmanar läsarna att tänka nytt om hur vi kan organisera samhälleliga beslutsprocesser i en alltmer digital värld.

Han tar bland annat upp e-demokrati-plattformar som möjliggör för medborgare att direkt engagera sig i politiska processer, genom att rösta, diskutera och lägga fram förslag online. Plattformen Liquid Democracy är ett exempel där direkt och representativ demokrati kombineras, vilket låter människor antingen rösta själva på frågor eller delegera sin röst till någon de litar på.

Barnes utforskar också hur blockchain kan revolutionera röstningsprocessen genom att erbjuda ett säkert och transparent sätt att rösta, vilket minskar risken för manipulering och ökar förtroendet för valsystemet. Han talar även om användningen av smarta kontrakt inom den offentliga förvaltningen, som kan automatisera och effektivisera administrativa processer genom att verkställa avtal baserade på förutbestämda villkor.

Ett annat intressant område som Barnes belyser är hur crowdsourcing kan användas för att involvera medborgarna i policyutveckling. Detta innebär att idéer och feedback samlas in från allmänheten för att bidra till beslutsprocessen, vilket kan leda till mer relevanta och välgrundade policybeslut. Genom dessa exempel illustrerar Barnes potentialen i att använda ny teknik för att skapa en mer inkluderande, transparent och effektiv demokrati.

"Utopia for Realists" är en bok av den nederländska historikern Rutger Bregman som utmanar konventionella tankar kring ekonomi och samhällsstruktur. Boken, som först publicerades 2014, har blivit känd för sitt radikala perspektiv på hur en mer rättvis och hållbar framtid kan skapas.

Bregman argumenterar för idéer som universell basinkomst, en arbetsvecka på 15 timmar och öppna gränser. Han menar att dessa åtgärder inte bara är önskvärda utan också genomförbara. Med en kombination av historiska exempel och ekonomiska analyser visar han hur dessa idéer kan leda till större jämlikhet och ett mer effektivt samhälle.

En av de mest diskuterade aspekterna i boken är förslaget om universell basinkomst, där varje medborgare får en fast summa pengar regelbundet, oberoende av deras arbetsstatus. Bregman menar att detta skulle minska fattigdom och ge större ekonomisk frihet till individer. Han stödjer sina argument med exempel på framgångsrika experiment med basinkomst i olika länder.

Bokens diskussion om en arbetsvecka på 15 timmar utforskar idén om arbete och fritid i det moderna samhället. Bregman argumenterar att teknologiska framsteg gör det möjligt att arbeta mindre, samtidigt som vi bibehåller eller till och med ökar vår levnadsstandard.

Bregman tar också upp frågan om öppna gränser, vilket han ser som en lösning på global ojämlikhet och fattigdom. Han argumenterar att fri rörlighet för människor inte bara är en moralisk rättighet utan också ekonomiskt fördelaktigt för både mottagar- och ursprungsländer.

"Utopia for Realists" har fått både beröm och kritik för dess radikala idéer. Medan vissa ser Bregmans förslag som orealistiska och utopiska, menar andra att de är nödvändiga steg mot ett mer rättvist och hållbart samhälle. Boken har blivit en katalysator för debatt om samhällets framtid och den roll ekonomisk politik spelar i att forma den.

Många läsare och kritiker har prisat boken för att den öppnar upp för nya perspektiv och utmanar konventionella sätt att tänka på samhälle och ekonomi. Dess optimistiska syn på mänsklighetens förmåga att åstadkomma positiv förändring anses ofta som uppfriskande.

Bregmans bok bygger mycket på empiriska bevis och historiska exempel för att stödja sina argument. Hans diskussion kring universell basinkomst och kortare arbetsveckor bygger till exempel på verkliga experiment och studier.

Boken har uppmärksammats för att lyfta viktiga och ofta förbisedda ämnen, som ekonomisk ojämlikhet och arbetslivets framtid. Detta har bidragit till en vidare diskussion om dessa ämnen i samhället.

En vanlig kritik är att Bregmans förslag är för idealistiska eller utopiska för att vara genomförbara i verkligheten. Kritiker menar att hans idéer, såsom universell basinkomst och öppna gränser, kan vara svåra att implementera politiskt och ekonomiskt.

Vissa kritiker menar också att Bregman förenklar komplexa ekonomiska och sociala frågor. Det finns en oro för att de lösningar han föreslår inte tar hänsyn till de många variabler och hinder som finns i den verkliga världen.

Många idéer i boken upplevs också av kritiker som omöjliga att genomföra i prakttiken eftersom den politiska viljan inte finns till att göra så radikala ändringar i samhället.

Jonas Birgersson är en framstående svensk entreprenör och innovatör som har gjort en betydande inverkan på bredbands- och internettillgänglighet i Sverige. Han är mest känd för att ha grundat Bredbandsbolaget, som blev en av Sveriges största leverantörer av bredband och förändrade hur människor ansluter till internet i landet. 

Under Birgerssons ledning införde Bredbandsbolaget innovativa teknologier och tjänster som starkt bidrog till demokratiseringen av internetåtkomst och gav fart åt övergången från uppringda modem till snabbt bredband. Hans arbete har varit en katalysator för den digitala transformationen i Sverige, vilket har underlättat för utvecklingen av en rad närliggande teknologisektorer, från streamingtjänster till digitala offentliga tjänster. 

Det är därför inte överraskande att Jonas Birgersson nu också riktar sitt fokus mot att omforma energisektorn, med sitt koncept om "Energisamhället", där han tillämpar sin erfarenhet av nätverk och öppna standarder för att främja en mer hållbar och demokratisk energidistribution.

Det koncept som Jonas Birgersson presenterar i sitt "Manifest för Energisamhället" är i grunden en vision om en framtida civilisation där ren energi är lika grundläggande och tillgänglig som internet är idag. Manifestet bygger på flera nyckelprinciper som syftar till att omforma vårt nuvarande energisystem och göra det mer demokratiskt, robust och hållbart.

Ren energi som en mänsklig rättighet
Ett av de mest slående målen i manifestet är att tillhandahålla en låg fast kostnad för all ren energi som behövs. Det skulle inte bara eliminera behovet av fossila bränslen, utan också skapa ett mer jämlikt samhälle där tillgång till energi inte längre är en begränsande faktor för mänsklig utveckling och välstånd.

Internetifieringen av energi
En annan viktig aspekt av energisamhället är den så kallade "internetifieringen" av energidistribution. Precis som internet har förändrat sättet vi kommunicerar, kommer denna förändring i energisektorn att möjliggöra ett verkligt oberoende från de gamla hierarkiska maktstrukturerna. Energi skulle kunna delas och handlas i ett decentraliserat nätverk av lokala energigemenskaper, vilket skapar ett mer robust och motståndskraftigt system.

Teknologisk mogenhet och öppna standarder
Det intressanta med denna vision är att den inte bygger på några oförutsedda teknologiska genombrott. I stället handlar det om att skala upp och förbättra befintlig teknologi. Det framhävs också vikten av att skapa nya öppna och leverantörsneutrala programvarustandarder för energidistribution, liknande Internet Protocol (IP) som används för internetkommunikation.

Gräsrotsrörelse
Liksom med uppbyggnaden av internet, förutsätter manifestet en gemenskap av engagerade individer och grupper som arbetar tillsammans för att göra energisamhället till en realitet. Det är en inkluderande vision där alla som vill bidra är välkomna, och som framhäver vikten av en mångfald av idéer och färdigheter.

Framtiden för energisamhället
Manifestet ser energisamhället som nästa logiska steg i mänsklighetens utveckling. Precis som tillgång till internet har blivit en förutsättning för moderna samhällen, kommer tillgång till billig och ren energi att vara en grundläggande byggsten i framtidens samhällen. Och just som vi idag tar internet för givet, kanske vi i framtiden kommer att se tillbaka och undra hur vi någonsin kunde leva utan det överflöd av energi som energisamhället för med sig.

Jonas Birgerssons vision om ett energisamhälle utgör en ambitiös men realistisk framtidsbild som tar fasta på teknologisk innovation, demokratisering av resurser och gemenskapens kraft för att förändra världen. Det är en vision som har potentialen att inte bara lösa många av dagens mest akuta problem, utan också att öppna dörren för en helt ny nivå av mänsklig utveckling och välstånd.

Kostnaden för förnybar el från solceller och vindkraft sjunker ständigt. Om energi kan lagras effektivt, kan vi dra nytta av överskottsenergi och använda den när det är mest kostnadseffektivt. Det minskar behovet av att alltid producera energi i realtid, vilket ofta är mer kostsamt.Ett decentraliserat system där energi kan delas innebär att inte alla behöver bygga upp kapacitet för att klara extremfall. Istället kan man dela på resurserna, vilket minimerar slöseri och gör energiproduktion mer effektiv. Eftersom fler människor och företag skulle vara involverade i energiproduktion och -lagring, kan skalfördelar göra att kostnaderna går ner. Ett smartare elnät skulle kunna optimera distribution och användning, vilket minskar driftskostnader.

Solar Foods, ett företag baserat i Finland, har banat väg för en banbrytande teknologi som har potential att förändra hur vi producerar och ser på mat. Deras huvudsakliga innovation, känd som "Solein," är en sorts protein som skapas med hjälp av solenergi och luft. Detta är en rätt annorlunda metid jämfört med konventionella jordbruksmetoder, som är en av de största källorna till växthusgasutsläpp och kräver stora mängder mark, vatten och energi.

Solein-processen börjar med att fånga in koldioxid från atmosfären. De använder en bioreaktor för att extrahera koldioxid och kombinerar den med vatten. Därefter applicerar de solenergi för att driva en syntesprocess som omvandlar dessa grundläggande ingredienser till protein.

Den här tekniken har flera fördelar som kan göra den till en viktig del av lösningen på några av våra mest akuta globala problem. För det första kan Solein ha en stor inverkan på klimatkrisen. Genom att minska utsläppen som är förknippade med traditionell matproduktion, som avskogning, transport och konstgödselproduktion, kan den bidra till att bromsa den globala uppvärmningen. Dessutom fångar de in och använder koldioxid som redan finns i atomsfären.

Men det slutar inte där. Solein har också potential att spela en avgörande roll i att tackla världssvälten. Eftersom tekniken inte är beroende av bra jordbruksmark och kan användas i olika geografiska områden, har den potential att fungera som en pålitlig matkälla för människor i områden där konventionellt jordbruk är utmanande eller omöjligt.

Det är viktigt att förstå att Solein inte är en lösning för alla problem relaterade till matproduktion och hållbarhet. Det är emellertid en spännande innovation som visar på möjligheterna inom hållbar matproduktion och hur vi kan tänka utanför boxen när det gäller att lösa globala utmaningar.

Solein har potentialen att vara en verklig revolution för matproduktionen och för hållbarhet. Genom att använda solenergi och luft som råmaterial kan de bidra till att bekämpa klimatkrisen och lindra världssvälten på ett innovativt sätt som förtjänar vår uppmärksamhet och stöd.

Framtiden för sagor och sagoberättande är otroligt spännande, inte minst på grund av teknologins snabba utveckling och samhällets förändrade syn på kultur och konst. Traditionella sagor har alltid varit en viktig del av människors uppväxt och kultur, men i en modern kontext kommer de att förändras, anpassas och vidareutvecklas på sätt vi kanske inte ens kan föreställa oss just nu.

Teknologin kommer att spela en stor roll i denna utveckling. Med virtual reality och augmented reality blir det möjligt att inte bara lyssna till en saga, utan att faktiskt "vara" i den. Tänk dig att kunna stiga in i Snövits skog eller sitta vid lägerelden med Rödluvan och vargen, helt uppslukad av en 360-graders interaktiv upplevelse. Det skulle göra berättelsen mycket mer levande och engagerande.

Även om teknologin utvecklas, kommer kärnan i sagoberättande att förbli densamma: förmågan att engagera lyssnaren och skapa en emotionell anknytning. Men formen för detta kan ändras. Till exempel kan artificiell intelligens komma att skapa skräddarsydda sagor baserade på lyssnarens eller läsarens personliga preferenser och erfarenheter. Denna individuella anpassning skulle kunna göra sagor mer relaterbara och gripande än någonsin.

I framtiden kan vi även se en större mångfald i de typer av berättelser som berättas. Med globalisering och ökad kulturell interaktion kommer sagor från olika delar av världen att smälta samman och berika varandra. Detta kommer inte bara att ge fler perspektiv, men också möjligheten för folk att lära sig om och förstå andra kulturer genom dessa uråldriga berättelsemetoder.

I en mer digitaliserad värld kommer också möjligheten att dela sagor att öka exponentiellt. Sociala medier och andra delningsplattformar kan göra det möjligt för människor att sprida sina egna versioner av klassiska eller helt nya sagor till en global publik. Detta öppnar upp för en helt ny dimension av kollektivt skapande och tolkning.

Med teknologiska framsteg och en ökande kulturell mångfald kommer vi att se nya, innovativa sätt att ta del av och berätta sagor, som både förändrar och berikar denna älskade tradition. För en sak är säker, vi kommer aldrig sluta berätta sagor.

Enligt SLU fanns det i genomsnitt i Sverige för hundra år sedan en ko per tre invånare i Sverige, att jämföra med 23 personer per ko idag. Vi behöver inte öka andelen kor som står i en lada och äter kraftfoder större delen av sina liv. Däremot behöver vi fler kor som betar ute större delen av året.

Betande kor i Sverige spelar en viktig roll för klimatet, den biologiska mångfalden och jordförbättringen när de betar på mark som inte kan användas för odling. Här är några av de positiva effekterna som betesdjur, som kor, kan ha på miljön:

1. Kolinlagring: När kor betar, hjälper de till att stimulera växtlighetens tillväxt och hälsa. De korta, intensiva betesperioderna följs ofta av perioder med vila, vilket ger växterna tid att återhämta sig och växa. Denna process leder till att mer koldioxid tas upp av växterna genom fotosyntes och lagras som kol i marken. Kolinlagring bidrar till att minska mängden koldioxid i atmosfären, vilket kan hjälpa till att bromsa klimatförändringarna.

2. Biologisk mångfald: Betande kor hjälper till att upprätthålla en mångfald av växtarter genom att förhindra att en enda art tar över landskapet. Deras bete bidrar till att skapa en mosaik av olika växter och öppna områden, vilket ger livsmiljöer för en rad olika organismer, som insekter, fåglar och små däggdjur. Dessa olika arter är viktiga för att upprätthålla ekosystemets funktion och att bevara den biologiska mångfalden.

3. Jordförbättring: Kors betande och trampande bidrar till att förbättra jordens struktur och bördighet. Deras hovar hjälper till att bryta upp och luckra jorden, vilket främjar luft- och vattengenomtränglighet. Dessutom blandar de in växtdelar och naturliga gödselmedel (gödsel) i jorden, vilket bidrar till att öka mängden organiskt material och förbättra jordens bördighet. Detta hjälper till att skapa en mer hållbar och motståndskraftig jord, som kan lagra mer kol och vatten, samt stödja en större mångfald av växt- och djurliv.

Kött från betande kor kan vara bättre för klimatet än många andra livsmedel, trots att kor producerar metan, en potent växthusgas. Det finns flera anledningar till detta:

1. Kolinlagring: Som tidigare nämnts bidrar betande kor till kolinlagring genom att stimulera växtlighetens tillväxt och hälsa. Detta leder till att mer koldioxid tas upp av växterna och lagras som kol i marken. Denna kolinlagring kan i vissa fall kompensera för, eller till och med överstiga, den mängd metan som korna producerar, vilket ger en netto klimatnytta.

2. Användning av icke-odlingsbar mark: Betande kor kan utnyttja marker som inte kan användas för odling, såsom kuperade områden, steniga jordar eller områden med låg bördighet. Detta innebär att betesmarker kan producera livsmedel på mark som annars inte skulle kunna användas för livsmedelsproduktion. Detta bidrar till att minska behovet av att omvandla naturliga ekosystem, som skogar eller våtmarker, till odlingsmark.

3. Gräsbaserat foder: Betande kor får huvuddelen av sitt foder från gräs och andra betesväxter, vilket minskar behovet av att producera och transportera foderråvaror som soja eller majs. Dessa grödor kräver ofta användning av konstgödsel, bekämpningsmedel och fossila bränslen för att odlas, bearbetas och transporteras, vilket leder till högre klimatpåverkan jämfört med gräsbaserat foder.

4. Hållbar köttproduktion: Kött från betande kor, särskilt när det produceras på ett hållbart sätt, kan ha en lägre klimatpåverkan än intensivt uppfödda djur. Detta beror på att hållbar köttproduktion ofta innebär låg användning av kemiska gödselmedel och bekämpningsmedel, samt färre transporter och bearbetning av foderråvaror.

Det är viktigt att poängtera att den faktiska klimatpåverkan från kött från betande kor varierar beroende på faktorer som betesdrift, djurtäthet och hantering av gödsel. För att minimera klimatpåverkan är det viktigt att fokusera på hållbara metoder och att främja en balanserad och varierad kost, där animaliska livsmedel kompletteras med bra grönsaker.

Tänk dig en stad där du kan nå allt du behöver inom 15 minuter till fots eller med cykel. Detta är visionen för konceptet 15-minutersstaden, en urbant utvecklingsideal som prioriterar närhet, mångfald och hållbarhet. Men vad innebär det egentligen, och hur kan städer förändras för att uppnå detta mål? 

I framtiden kommer allt fler människor att bo på allt mindre yta samtidigt som vi måste minska vårt resande. Därför är 15-minutersstaden ett koncept som vunnit allt mer intresse världen över.

En 15-minutersstad erbjuder flera fördelar för både invånare och miljön:

• Minskade utsläpp: Genom att minska beroendet av biltransporter minskar också koldioxidutsläppen och luftföroreningar i staden.
• Ökad hälsa: Människor som rör sig mer till fots eller på cykel får bättre fysisk och psykisk hälsa.
• Lokal ekonomi: Att handla och utnyttja tjänster lokalt stärker småföretag och främjar en sund ekonomisk tillväxt.
• Social sammanhållning: När människor vistas mer lokalt ökar möjligheten för sociala interaktioner och engagemang i lokalsamhället.
• Levande stadsmiljöer: 15-minutersstaden skapar livskraftiga och mångsidiga stadsdelar där bostäder, arbetsplatser, butiker och kultur blandas.

För att en stad ska kunna bli en 15-minutersstad krävs det en genomgripande förändring av stadsplaneringen:

• Omstrukturering av stadsdelar: En viktig aspekt är att skapa stadsdelar där bostäder, arbetsplatser, handel och kultur blandas, så att invånare kan nå sina behov inom en kort radie.
• Förbättrad infrastruktur: Investeringar i gång- och cykelvägar, samt säkra korsningar, är nödvändiga för att göra det enkelt och säkert att röra sig utan bil.
• Gröna områden: Park- och grönområden är viktiga för rekreation och för att förbättra stadsmiljön.
• Tillgänglig kollektivtrafik: Även om målet är att minska resor, är effektiv och tillgänglig kollektivtrafik avgörande för att minska bilberoendet.

Koncept handlar helt enkelt om att främja hållbarhet, minska trängsel och förbättra livskvaliteten. Här är några städer som arbetar på att bli 15-minutersstäder eller som redan har infört vissa aspekter av konceptet:

Paris
Paris är ledande inom 15-minutersstadsmodellen, under ledning av borgmästaren Anne Hidalgo. Staden har infört cykelbanor, begränsat biltrafik och arbetat för att skapa fler grönområden.

Melbourne
Melbourne har en plan kallad "20-Minute Neighborhoods" som syftar till att erbjuda människor möjlighet att uppfylla sina dagliga behov inom 20 minuters gångavstånd från deras hem.

Barcelona
Barcelona införde konceptet "superblocks" (superilles) som syftar till att begränsa biltrafik och skapa mer utrymme för fotgängare och cyklister. Detta koncept går hand i hand med 15-minutersstadsidén.

Portland
Portland arbetar på att utveckla 20-minutersstadsdelar där invånarna kan möta sina dagliga behov inom 20 minuter till fots eller med cykel.

Det är viktigt att notera att dessa städer befinner sig på olika stadier i sina respektive utvecklingsplaner, och det kan dröja innan de fullt ut blir 15-minutersstäder. Men dessa exempel visar att städer över hela världen anammar konceptet och arbetar för att skapa mer hållbara, bekväma och levande stadsdelar.

Biologisk mångfald är viktigt för vår planet eftersom den bidrar till ekosystemets hälsa och stabilitet. Detta gäller även för trädgårdar, där biologisk mångfald kan påverka både trädgårdens produktivitet och dess förmåga att stödja lokala ekosystem.

Genom att främja biologisk mångfald i trädgården kan du:

Främja pollinering
Pollinering är en viktig process som hjälper till att bevara växtarter och säkerställa att de fortsätter att producera frukt och grönsaker. Genom att locka till sig pollinerande insekter, såsom bin och fjärilar, kan du öka produktiviteten i din trädgård.

Bekämpa skadedjur
Mångfalden av växter och insekter kan hjälpa till att minska skadedjur i trädgården. Genom att främja "nyttiga" insekter, såsom fjärilar och nyckelpigor, kan du minska mängden skadedjur som kan skada dina växter.

Främja naturlig kontroll av skadedjur
Genom att främja biologisk mångfald i trädgården kan du främja en naturlig kontroll av skadedjur. Naturliga fiender till skadedjur, såsom nyckelpigor, fåglar och grodor, kan dra nytta av trädgårdens mångfald av växter och insekter.

Bevara hotade arter
Genom att använda inhemsk flora och fauna i trädgården kan du bidra till att bevara hotade arter och hjälpa till att återställa deras naturliga habitat.

För att bidra till biologisk mångfald och skapa en mer levande trädgård, måste vi i framtiden tänka på att skapa en mer varierad miljö som är anpassad för lokala växt- och djurarter. 

Detta kan innebära att vi bör tänka på följande:

• Välja växter som är anpassade för vår klimatzon och som gynnar lokala insekter och andra djurarter. Detta kan inkludera växter som ger mat, skydd och häckningsplatser för fåglar och andra djur.
• Skapa olika livsmiljöer i trädgården, som skogspartier, steniga områden, våtmarker och gräsmarker. Detta ger variation i miljön och gör att olika djur och växtarter kan trivas.
• Undvika användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Detta kan ha negativa effekter på den biologiska mångfalden och kan skada insekter och andra djur som är viktiga för ekosystemet.

I framtiden kommer förhoppningsvis normen om hur en trädgård ska se ut att ändras från att vara en stor yta med perfekt skött gräsmatta, till att vara en levande trädgård med mycket växt- och djurliv. Den typen av trädgård är dessutom bättre på att stå emot  såväl kraftiga skyfall som långa torrperioder.

Internet har förstås kommit för att stanna i våra liv. Men sättet vi använder internet på har ändrats rätt rejält om man jämför med hur det såg ut i internets barndom.

Internet har blivit mer tillgängligt för alla, med ökad tillgänglighet till snabbt bredband och billigare datorer som gör det möjligt för fler människor att få tillgång till internet. 

Med utvecklingen av smartphones och mobila bredbandsanslutningar har det blivit möjligt för människor att vara online när som helst och var som helst.

Med utvecklingen av sociala medier har det blivit möjligt för människor att interagera och dela information på ett helt nytt sätt.

Internet har blivit ett viktigt verktyg för företag för att nå nya kunder, sälja produkter och tjänster och skapa varumärkesmedvetenhet.

Med ökade hot mot säkerheten och integriteten, såsom cyberattacker och dataläckor, har det blivit viktigt för användare att försvara sig mot dessa hot och skydda sin data.

Hur kommer då framtidens webbyrå att fungera? Man kan tänka sig ett par olika saker som kommer att ske de närmaste 10 åren.

Mer specialisering
Med ökad konkurrens och en ökad efterfrågan på specifika tjänster kan webbyråer välja att specialisera sig inom vissa områden, såsom e-handel, webbapplikationer eller att skapa högkonverterande webbplatser. Detta kan hjälpa dem att skilja sig från konkurrenterna och att erbjuda en mer kvalificerad service till sina kunder.

Ökad automatisering
Automatisering av vissa uppgifter, såsom innehållshantering, kan göra det möjligt för webbyråer att arbeta mer effektivt och kostnadseffektivt. Det kan också leda till att webbyråer kan erbjuda fler tjänster till sina kunder.

Mer fokus på användarupplevelse
Användarupplevelsen kommer att bli allt viktigare och webbyråer kommer att behöva fokusera mer på att skapa enkel och intuitiv navigation, samt användarvänliga gränssnitt.

Ökad fokus på säkerhet
Med ökad användning av teknik och ökade hot mot säkerheten kommer webbyråer att behöva fokusera mer på att skydda webbplatser och kunders data från attacker och dataöverföring.

Ökad fokus på digital marknadsföring
Webbyråer kommer att behöva fokusera mer på att hjälpa sina kunder att nå sina mål genom digital marknadsföring, sociala medier och  annan digital annonsering. Tiden då det räcker med att bara publicera en webbplats och förvänta sig att få besökare är sedan länge förbi.

Ökat fokus på AI och Machine Learning
Webbyråer kommer att behöva fokusera mer på att integrera AI och Machine Learning i webbplatser och digitala lösningar för att göra det möjligt för företag att förbättra sin effektivitet och automatisera vissa uppgifter.

Ökad fokus på tillgänglighet
Webbyråer kommer att behöva fokusera mer på att skapa webbplatser och digitala lösningar som är tillgängliga för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar.

Kommer det finnas behov av en webbyrå i framtiden?
AI kan i framtiden komma att spela en roll i att automatisera vissa uppgifter som webbyråer utför i dag, såsom innehållshantering, optimering av sökmotor, e-postmarknadsföring, och webbanalys. AI-verktyg kan också användas för att förbättra användarupplevelsen genom att skapa personliga rekommendationer och förbättra navigeringen på en webbplats.

Men det finns också en del av arbetet som webbyråer gör som kan vara svårt att ersätta med AI, såsom kreativ design, strategisk planering och kommunikation. Dessa tjänster kräver mänskligt omdöme och förståelse för kundens verksamhet och mål, och det är svårt att ersätta det med AI.

En medborgarlön är en idé om att ge varje medborgare en grundlön oberoende av om de har ett arbete eller inte. 

Några som argumenterar för en medborgarlön menar att det skulle kunna vara ett sätt att ge människor ekonomisk stabilitet och frihet att delta i samhället, även om de inte har ett traditionellt arbete. Detta skulle kunna vara särskilt viktigt i en tid då AI och robotar kan ersätta många mänskliga arbetsplatser.

En skatt på det arbete som utförs av AI och robotar är en idé som har föreslagits som ett sätt att finansiera en medborgarlön. Tanken är att skatten skulle kunna tas ut på de arbetsplatser där AI och robotar används i stället för mänsklig arbetskraft, och pengarna skulle sedan kunna användas för att finansiera en medborgarlön.

Det finns olika sätt att implementera en sådan skatt. En möjlighet skulle vara att införa en skatt på företag som använder AI och robotar i stället för mänsklig arbetskraft. Denna skatt skulle kunna baseras på den mängd arbete som utförs av AI och robotar, och skatten skulle kunna ökas eller minska beroende på hur mycket arbete som utförs av dessa teknologier.

En annan möjlighet skulle vara att införa en skatt på de produkter och tjänster som produceras med hjälp av AI och robotar. Denna skatt skulle kunna baseras på den mängd av produktionen som utförs av AI och robotar, och skatten skulle kunna ökas eller minska beroende på hur mycket av produktionen som utförs av dessa teknologier.

Således finns det olika sätt att implementera en skatt på det arbete som utförs av AI och robotar, men det är svårt att säga vilket sätt som är det mest effektiva. Dessa skatter skulle kunna användas för att finansiera en medborgarlön, men det finns också andra möjligheter för hur pengarna skulle kunna användas.

När bidrag delas ut måste staten ofta använda tid och resurser på att fastställa vem som har rätt till bidraget, hur mycket bidraget ska vara och hur det ska betalas ut. Detta kan vara en administrativt krävande process.

Om alla existerande bidrag istället ersattes av en medborgarlön skulle staten och olika myndigheter slippa en stor kostnad i form av administration. Detta skulle kunna ge möjlighet till besparingar i form av mindre administrativa kostnader.

Förutom basinkomst/medborgarlön så finns det en del andra tankar kring hur man tacklar problemet med att AI och robotar kommer att kunna utföra nästan alla jobb i framtiden.

En idé om att garantera alla medborgare ett jobb oberoende av om de har ett jobb eller inte. Tanken är att staten ska sätta upp olika projekt och uppdrag som behöver utföras, och att alla medborgare ska få delta och tjäna pengar på detta sätt.

En annan idé är att dela upp arbetstiden mellan fler människor. Tanken är att om fler människor delar på ett jobb kan fler få en inkomst, samtidigt som det blir mindre konkurrens om jobben.

Det är svårt att säga exakt hur stor del av alla jobb en AI eller en robot kommer att kunna utföra i framtiden. Det finns olika faktorer som påverkar hur snabbt och hur mycket AI och robotar kommer att kunna ersätta mänsklig arbetskraft. Dessa faktorer kan inkludera tekniska begränsningar, ekonomiska faktorer och lagstiftning.

Enligt en studie från Oxford University kan AI och robotar i framtiden komma att ersätta upp till 50% av alla jobb. Andra studier har kommit fram till lägre siffror, men det är generellt en enighet om att AI och robotar kommer att kunna ersätta många jobb i framtiden.

Det finns även en del jobb som är mer sårbara för ersättning av AI och robotar än andra. Dessa jobb är ofta rutinartade och kräver lite kreativitet eller mänsklig interaktion. Jobb som kan vara sårbara för ersättning av AI och robotar inkluderar till exempel viss kontorsarbete, produktion, lagerarbete och viss service.

Norra Sverige har lika mycket soltimmar per år som Tyskland något som är goda nyheter för den som funderar på solceller. För även om dagarna är korta som tusan på vintern så skiner solen desto mer på sommarhalvåret.

Solpaneler har blivit allt populärare de senaste åren som ett sätt att generera el. Det finns många anledningar till att människor väljer att installera solpaneler, men den vanligaste anledningen är att spara pengar på elräkningen. Solpaneler kan hjälpa till att kompensera kostnaden för traditionell el, och i vissa fall till och med ge all el som ett hushåll behöver.

En annan anledning till att människor installerar solpaneler är för att hjälpa miljön. Solenergi är en förnybar resurs, vilket innebär att den inte tar slut som fossila bränslen. Dessutom producerar solenergi inte skadliga utsläpp som bidrar till klimatförändringar.

Solceller ger också ett mervärde till ditt hem så att värdet på ditt hus ökar med lika mycket som kostnaden för att sätta upp dem.

När man sätter upp solceller är det bra att installera dem hyfsat brant, så att snö enklare kan glida av solceller utan att man manuellt måste ta bort snön.

Solceller fungerar optimalt när det är soligt men kallt, något som ju är vanligt i norra Sverige.

Solcellerna producerar ingen energi alls under de mörkaste månaderna i norra Sverige, men redan i februari/mars börjar produktionen komma igång.

De flesta har hört talas om artificiell intelligens (AI), men få vet vad det faktiskt är. Enkelt uttryckt är AI resultatet av att använda kognitionsvetenskapliga tekniker för att på konstgjord väg skapa något som utför uppgifter som bara människor kan utföra, som resonemang, naturlig kommunikation och problemlösning.

För att uppnå denna intelligensnivå måste maskiner kunna lära av erfarenheter och anpassa sig till nya situationer. Denna process är känd som maskininlärning, och det är en nyckelkomponent i AI. Algoritmer för maskininlärning förbättras ständigt, vilket gör AI mer och mer kraftfull.

AI har potentialen att förändra vår värld på sätt som vi inte ens kan föreställa oss. Det används redan inom en mängd olika områden, inklusive sjukvård, ekonomi, transport och tillverkning. 

Snabbare framtagning av läkemedel
En nyligen genomförd studie har visat att artificiell intelligens (AI) kan hjälpa till att påskynda processen att upptäcka nya mediciner. Studien, utförd av ett team av internationella forskare, fann att AI kan hjälpa till att screena ett stort antal potentiella läkemedelskandidater snabbare och mer effektivt än traditionella metoder.

Forskarna använde en maskininlärningsalgoritm för att screena ett bibliotek med över 2,3 miljoner kemiska föreningar för deras förmåga att binda till ett viss sorts protein som är känt för att vara associerat med en sorts sjukdom. Algoritmen kunde identifiera flera hundra föreningar som visade sig lovande som potentiella läkemedelskandidater. Användningen av AI i läkemedelsupptäckten är fortfarande i ett tidigt skede, men resultaten av denna studie tyder på att det har stor potential att förbättra effektiviteten och effektiviteten i läkemedelsupptäcktsprocessen. 

AI inom transport 
Det ökande antalet bilar på vägarna är ett av de viktigaste problemen som städer står inför idag. För att minska trafikstockningar och olyckor vänder sig många städer till artificiell intelligens (AI).

AI kan användas på ett antal sätt för att förbättra transporten. Till exempel kan AI användas för att dirigera fordon mer effektivt, för att hjälpa förare att hitta parkeringsplatser och för att ge realtidsinformation om trafikförhållanden.

AI har också potential att revolutionera kollektivtrafiken. Till exempel kan AI användas för att skapa dynamiska busslinjer som anpassar sig i realtid till förändringar i efterfrågan. AI skulle också kunna användas för att utveckla nya former av delade autonoma fordon, vilket avsevärt skulle kunna minska kostnaderna och öka effektiviteten i kollektivtrafiken.

Framtiden för AI 
I framtiden kommer AI att bli mer sofistikerad och kommer att användas mer frekvent i en mängd olika branscher. För närvarande används AI mest för uppgifter som är enkla och repetitiva, såsom datainmatning eller kundtjänst. Men när AI-tekniken utvecklas kommer den att kunna ta på sig mer komplexa uppgifter, såsom finansiell analys och beslutsfattande. Detta kommer att göra det möjligt för företag att automatisera fler processer som idag kräver manuellt arbete. Dessutom kommer AI att fortsätta att bli bättre på att förstå och svara på mänskliga känslor, vilket gör det möjligt för den att ge ännu bättre kundservice och skapa mer personliga upplevelser. 

Kommer AI att ta människors jobb? 
I en värld där artificiell intelligens (AI) blir allt vanligare, är det bara naturligt att undra om AI så småningom kommer att ta över människors jobb. När allt kommer omkring, om maskiner kan göra människors arbete, varför skulle företag då behöva ha kvar människor?

Det är dock viktigt att komma ihåg att AI fortfarande är i sina tidiga utvecklingsstadier. Även om det finns vissa uppgifter som AI kan göra bättre än människor (som att bearbeta stora mängder data), finns det många andra som AI inte kan göra lika bra som människor (som kreativitet och kritiskt tänkande).

Så även om det är möjligt att AI så småningom kan ersätta vissa mänskliga jobb, är det osannolikt att AI någonsin helt kommer att ta över alla mänskliga jobb. Det kommer alltid att finnas ett behov av människor i arbetskraften – även i en värld med artificiell intelligens.

Som med all utveckling så går även utvecklingen och forskning kring vad som är hälsosamt förr oss människor framåt i en rasande takt. på 70- och 80-talet röktes det hejvilt, barn satt utan bälte i baksätet, vuxna hade aldrig cykelhjälm (knappt barn heller), man åt socker och stärkelse utan att tänka en sekund på att det inte var nyttigt och mycket annat. De senaste 10-20 åren har verkligen gått framåt på många fronter men vi har också skapat nya hot mot vår hälsa genom allt mer stress och ett rätt ohälsosamt förhållande till sociala medier och våra smart phones.

Det vi kan vet med säkerhet är förstås att vi även i framtiden kommer att sträva efter att leva hälsosamt och forskningen kommer säkert att ställa saker och ting på ända för oss igen, precis som man gjorde med forskningen kring till exempel tobak ("Va, är det inte nyttigt att andas in rök??").

Sömnen
Om man idag har problem med att sova så kan man med en enkel googling fullständigt drunkna i tips och produkter som alla lovar att du ska få en god natts sömn. Problemet med den utvecklingen är att det går så fort och spretar åt så många håll att det är omöjligt att få någon konsensus. Det positiva är att du som kan tänka dig att själv experimentera och hitta en lösning för just dig har väldigt goda möjligheter. Börja till exempel med att kolla in Sömnguiden.se för några tips som du förmodligen inte har provat. Det är inte omöjligt att du hittar något där som faktiskt förbättrar din sömn redan idag.

I framtiden kommer vi sannolikt ha knäckt sömnkoden så att vi med säkerhet vet när och hur man ska använda tyngdtäcken, PEMF och olika kosttillskott för att sova riktigt bra.

Maten
Vad som är nyttig mat har också varierat genom årtiondena och kommer förstås att fortsätta att variera i takt med forskningen går framåt. Nu ska vi ju inte bara äta hälsosamt utan helst också ekologiskt och klimatsmart. Vad som är nyttig mat beror ju också på vårt samhälle i övrigt. När vi jobbade som jordbrukare var det inget problem att vi åt potatis och bröd, för vi rörde så mycket på oss att det inte märktes. Då åt vi också betydligt mindre socker än vad vi gör idag. Idag när många av oss har stillasittande jobb och liv påverkar den stärkelserika maten också väldigt negativt och det är därför många nu förespråkar en kost med så lite kolhydrater som möjligt för att behålla en hälsosam vikt. Kolla på Nyttiga-mat.nu för att få se hur en sådan kost kan se ut på tallriken. 

Stressen
Detta är verkligen vår tids kanske största hälsoproblem. Det är också ett område där det saknas bra forskning. Här tror jag att vi kommer att få se enorma framsteg de kommande 10 åren. Både kring hur vi kan undvika att bli sjuka av stress, men framförallt hur man faktiskt gör för att rehabilitera någon som har blivit sjuk av stress. Saker vi redan idag vet är ju att såväl sömn som mat påverkar hur vi mår psykiskt och vilken motståndskraft vi har. Men vi har också fått ökade krav på oss på ett sätt som nog aldrig tidigare skådats. Vi ska ha perfekta hem, förhållanden, karriärer, barn, fritid etcetera. Och som om inte det vore nog jämför vi oss ständigt med andra via sociala medier och bloggar. Vår stress är inte hållbar för oss människor på samma sätt som vårt levnadssätt inte är hållbart för planeten. Kanske är lösningen att vara nöjd med allt man har istället för att alltid jaga mer. Men då måste vi ställa om hela samhället till ett som inte bygger på evig tillväxt. Ett litet steg på vägen att vara nöjd med det man redan har är att ha Begrateful.io som startsida i sin webbläsare. Då får man en liten påminnelse om allt man redan borde vara väldigt tacksam för att man har.

Om vi nu hittar lösningar på dessa tre områden i framtiden, kommer det då samtidigt att introduceras nya problem för vår hälsa i framtiden. Ja med största sannolikhet. Kanske kommer överdrivet VR användande påverka vår ögonhälsa, kanske kommer vissa GMO grödor påverka vår tarmhälsa och kanske kommer drönartrafik i städerna störa vår nattsömn. Men, ju mer vi vet om vår kropp och vad den behöver för att må bra desto större chanser har vi att lösa även dessa problem.

Den cirkulära ekonomin är ett ekonomiskt system där resurser används och återanvänds i en kontinuerlig cykel. Det är ett slutet system där avfall minimeras eller elimineras helt. Målet med den cirkulära ekonomin är att skapa ett hållbart system som kan upprätthållas i all oändlighet.

I en cirkulär ekonomi samarbetar företag och konsumenter för att hålla resurserna i bruk så länge som möjligt. produkterna är designade för hållbarhet och enkel reparation, och avfall återvinns eller komposteras istället för att deponeras.

Den cirkulära ekonomin kontrasteras ofta med den traditionella linjära ekonomin, där resurser utvinns, används och sedan kasseras. Den linjära ekonomin är inte hållbar eftersom den är beroende av en oändlig tillgång på resurser. Den cirkulära ekonomin, å andra sidan, är utformad för att vara hållbar.

Det finns många fördelar med att gå över till en cirkulär ekonomi, men den kanske viktigaste är att det hjälper oss att gå bort från vår nuvarande slit- och slängkultur och mot en mer hållbar framtid. Det har också potential att skapa jobb och stimulera ekonomisk tillväxt samtidigt som den minskar miljöpåverkan.

Det finns förstås ett antal utmaningar för att implementera en cirkulär ekonomi. En är bristen på infrastruktur och investeringar. En annan är behovet av beteendeförändring, både från företag och konsumenter. Det finns även utmaningar när det gäller mätning och datainsamling. Men eftersom såväl företag och politiker och även konsumenter har börjat prata om detta och på vissa håll implementera det, så känns det som något som utan tvekan kommer att bli allt större över tid.

I en värld som allt mer drivs av förnybar energi är det viktigt att använda olika sorters energilagring för att kunna lagra energi när det blåser mycket och solen skiner. 

Just nu pågår det en febril utveckling runt om i världen för att komma på nya sätt att lagra energi.

Här är fyra sätt att lagra energi som finns redan idag:

Batteriparker bestående av batterier från skrotade elbilar

Batteriparker är storskaliga energilagringsanläggningar som ofta använder batterier från skrotade elbilar för att lagra energi. Dessa parker kan ge kraft till nätet under perioder med hög efterfrågan.

Även om batteriparker ännu inte är särskilt utbredda, erbjuder de en lovande lösning för att minska vårt beroende av fossila bränslen och hjälpa till att balansera elnätet. Eftersom batterier fortsätter att bli billigare och effektivare är det troligt att vi kommer att se fler av dessa parker dyka upp runt om i landet. Just nu planeras batteriparker i bland annat Varberg och Karlshamn.

Komprimerat syre 

Medan många former av energilagring används för att lagra el som genereras från förnybara källor som sol och vind, arbetar vissa med att använda komprimerat syre för att lagra energi. När luften komprimeras blir den väldigt kall och när den släpps ut kan den driva en turbin för att generera kraft.

Ett företag, Oxygenics Energy, har utvecklat ett system som de säger kan lagra upp till 10 gånger mer energi än traditionella metoder som batterier. Deras system använder flytande kväve för att kyla och komprimera luften, som sedan lagras i en tank. När luften släpps ut driver den en turbin som genererar elektricitet.

Företaget hävdar att deras system är effektivare än batterier eftersom det inte förlorar någon energi under komprimeringen eller lagringsprocessen. De arbetar också med att använda systemet för att lagra energi från andra källor som väte. 

Vätgas 

Väte är det lättaste grundämnet i det periodiska systemet och har den lägsta kokpunkten av något känt ämne. Detta innebär att den kan komprimeras till en mycket hög densitet, vilket gör den till en idealisk gas för att lagra energi.

Smält salt 

Ett alternativ för att lagra energi är att använda smält salt. Smält salt kan lagra värmeenergi och kan användas för att driva en turbin för att generera elektricitet.

Det finns flera fördelar med att använda smält salt för att lagra energi. Smält salt är relativt billigt och det kan lagra en stor mängd energi. Dessutom kan smält salt användas för att driva en turbin utan behov av fossila bränslen.

Det finns några nackdelar med att använda smält salt också. En utmaning är att den ska hållas vid höga temperaturer, vilket kräver mycket isolering. Dessutom tar den stor plats.

Trots sina utmaningar är smält salt ett lovande alternativ för att lagra energi. I takt med att efterfrågan på förnybar energi ökar, kommer också behovet av effektiva lagringsmetoder som smält salt att växa.

Allt eftersom världen utvecklas, ökar också vår medvetenhet om hållbara metoder. Från maten vi äter till kläderna vi bär är vi mer medvetna om hur våra val påverkar planeten. Tänk om det fanns ett sätt att ge en gåva som inte bara var hållbar utan också hjälpte till att göra världen till en bättre plats?

Det finns många företag som redan säljer hållbara presenter till exempel rättvisemärkt & ekologiskt kaffe, återvunna smycken, bivaxljus och mycket annat. Man kan också redan idag satsa på att ge bort en present som kommer att hålla livet ut för den som får presenten. Det kan handla om en stekpanna i gjutjärn istället för en i teflon, eller en stålflaska för vatten istället för en i plast.

Framtiden för gåvor ser mer och mer hållbar ut. Med ett ökande fokus på miljö och hållbarhet letar många människor och företag efter sätt att minska sin påverkan på planeten. 

I framtiden kommer hållbara gåvor att göras av material som är miljövänliga och kan återanvändas eller återvinnas. Detta kommer att bidra till att minska mängden avfall som produceras varje år, och kommer också att vara bättre för miljön totalt sett. Några exempel på hållbara material som kan användas inkluderar bambu, papper, glas, metall och till och med vissa plaster. 

Rättvisemärkningen kommer kanske i framtiden inkludera allt, så att vi med säkerhet kan veta att den där tröjan eller kaffekoppen är tillverkad av människor som har en bra arbetsmiljö och som får skäligt betalt.

Trenden med att ge bort upplevelser istället för prylar kommer också att fortsätta, men kanske kommer fokus att skifta så att upplevelserna i sig också blir så hållbara som möjligt. Istället för att få köra en bensinslukande sportbil kanske man kör en elbil istället. Ribbåten kanske ersätts av en eldriven båt och så vidare.

Redan idag kan man beställa presenter online som sedan skickas direkt till mottagaren. Detta konceptet kommer sannolikt att utvecklas i framtiden, så att vi kanske till och med kan välja ett visst klockslag som presenten ska levereras. Låt säga att din bästa vän fyller år, och du vet att hen kommer hem klockan 17:00. Då kan du bestämma att presenten som du vill skicka ska levereras av en drönare exakt klockan 17:30 till personens dörr.

Att ge bort ett presentkort är populärt och framtiden kanske kommer att göra så att presentkorten faktiskt också används. Vad sägs om att kunna ge bort ett presentkort med en tillhörande A.I som då och då hör av sig för att påminna om att använda presentkortet. Kanske kan AI:n föreslå vad du ska köpa eller dagar för att boka in den där upplevelsen.

Man kan också tänka sig att vissa presenter levereras digitalt så att mottagaren kan skriva ut presenten på sin 3D skrivare. För att detta ska bli verklighet behöver förstås de flesta ha en 3D skrivare hemma, men materialet som 3D skrivaren använder måste också vara hållbart. Ett sådant exempels om finns redan idag är PLA som är en biologiskt nedbrytbar plast tillverkad av förnybara resurser som majsstärkelse eller sockerrör. PLA är ett populärt val för 3D-utskrift eftersom det är lätt att använda och inte producerar skadliga ångor vid uppvärmning. Vi kommer sannolikt att se en utveckling av material liknande PLA som kan komposteras. Tänk dig att kunna slänga ett trasigt armband på komposten i framtiden.

Vi kommer inte att sluta att ge bort presenter när vänner och familj fyller år, men vårt sätt att förhålla oss till gåvor måste ändras. Att ge bort saker som bara blir liggande är inte ett hållbart sätt att leva. Så fram för presenter som håller länge, som går att återvinna eller som på andra sätt har liten påverkan på planeten.

Om du är chef på ett företag kommer du redan nu att behöva fundera på vad du ger anställda och kunder i present. Det du ger bort påverkar indirekt ditt företags varumärke. Är ni ett företag som konsumerar onödiga prylar, eller är ni medvetna och ger bort annorlunda företagspresenter? Många företag skänker till exempel pengar till välgörenhet istället för att ge bort julklappar. I framtiden tror jag att allt fler företag måste tänka till när det kommer till presenter till sina medarbetare. Vad sägs om att få betald ledighet dagen innan julafton? Eller kanske måste man som anställd bara jobba 75% den sista veckan innan jul så att man i lugn och ro kan förbereda sitt julfirande. Ett företag som ger detta i julklapp istället för någon pryl som i bästa fall bara blir stående, kommer sannolikt att locka till sig skarpa hjärnor i framtiden.

De senaste åren har ljudböcker ökat i popularitet. Allt fler lyssnar på ljudböcker istället för att läsa vanliga böcker. Det finns många anledningar till denna trend. Ljudböcker är bekvämare än vanliga böcker, de kan lyssnas på när man gör andra aktiviteter, och de är ofta billigare än vanliga böcker. Det verkar troligt att denna trend kommer att fortsätta, och att ljudböcker så småningom kommer att bli mer populära än vanliga böcker. Enligt Audio Publishers Association har försäljningen av ljudböcker ökat tvåsiffrigt varje år de senaste fem åren, med över 2,5 miljarder dollar i intäkter globalt 2017.

Boken har en lång och varierad historia, som går tillbaka till före det skrivna ordet. De första böckerna var troligen muntliga historier, som gått i arv från generation till generation. Så småningom började folk skriva ner dessa berättelser, och de första böckerna föddes. Genom århundradena har boken utvecklats och ändrat form många gånger. Boken har antagit många olika former, från rullar och surfplattor till koder och inbundna volymer.

Det finns många olika sätt att lyssna på ljudböcker nuförtiden, inklusive CD-skivor, onlinestreaming och mobilappar. CD-skivor är fortfarande ett populärt alternativ för många människor, särskilt eftersom de kan spelas i alla vanliga CD-spelare som fortfarande är vanliga i bilen. Men de olika apparna som finns till mobilen är förstås det som är allra mest populärt.

Mycket talar för att ljudböcker kommer att vara det sätt som allra flest läser på i framtiden, även om den skrivna boken fortfarande kommer att finnas kvar. Men precis som CD skivorna ersattes av Spotify kommer vi sannolikt inte att köpa enstaka böcker alls i framtiden, utan istället prenumerera på en tjänst där vi får tillgång till alla böcker som finns, både som ljudbok och som skriven bok.

En spaning är att alla barn som idag växer upp med att lyssna på sagor och ljudböcker i stor utsträckning kommer att fortsätta med det även in i vuxen ålder. Barn gör ju också som vuxna gör, så i takt med att allt fler vuxna lyssnar på böcker istället för att läsa dom så kommer barnen att följa det beteendet.

För de som skriver böcker kan det alltså innebära att man måste skriva sin bok som en ljudbok i första hand. Det kan till exempel innebär mer dialog och mindre beskrivande texter för att lyssnaren inte ska tappa intresset.

Elektriskt flyg är en framväxande teknologi som har potential att revolutionera flygresor. Elektriska framdrivningssystem är effektivare än traditionella förbränningsmotorer, och de ger nollutsläpp. Det betyder att elflygplan kan minska miljöpåverkan av flygresor avsevärt.

Elektrisk flygning är fortfarande i dess tidiga utvecklingsstadier och det finns många utmaningar som måste lösas innan det kan bli en vanlig teknik. En av de största utmaningarna är att utveckla batterier som kan ge tillräckligt med kraft för att flyga långa sträckor. En annan utmaning är att utveckla en robust infrastruktur för laddning av elflygplan.

Trots dessa utmaningar har elektrisk flygning ett stort löfte för flygets framtid. Om dessa utmaningar kan övervinnas kan elektriska flygplan spela en stor roll för att göra flygresor mer hållbara under de kommande åren.

Heart Aerospace är en svensk flygtillverkare med säte i Göteborg. Företaget grundades 2017 av Mikael Zunér, med målet att utveckla elflygplan. Företagets första produkt är Heart Aero E-1, ett helt elektriskt tvåsitsigt träningsflygplan. E-1 gjorde sin första flygning i september 2019. Heart Aerospace har sedan dess levererat två flygplan till Luftfartsverket för användning i deras pilotutbildningsprogram.

I ett drag som säkerligen kommer att skaka om flygindustrin har Air Canada och svenska Saab nyligen blivit delägare i Heart Aerospace.

Heart Aerospace model ES-30 kommer kunna flyga 200 kilometer med 30 passagerare på ren eldrift. Flygplanet kommer också att ha en reservhybridkonfiguration som består av två turbogeneratorer som drivs av hållbart flygbränsle. Reserv-hybridsystemet installeras för att säkerställa reservkraftsbehovet utan att minska batteriernas räckvidd, och det kan också användas under längre flygningar för att komplettera den elektriska kraft som batterierna tillhandahåller.

En övergång till elbilar kan komma att påverka luftkvaliteten negativt i många städer på grund av att bilarna är så tunga vilket gör att nötningen av vägarna ökar och då ökar också mängden mikroskopiska partiklar i luften, vilket i sin tur ökar sjukdomarna.

Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Utbyggnad av cykelvägar har däremot övervägande positiva effekter, visar avhandlingen.

I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan är den största lokala källan till storstadsluftens halt av hälsofarliga partiklar. Förutom skador på lungor och luftvägar, kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt enligt ny forskning även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.

– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.

Det är spännande hur något som man tror ska ge en viss effekt, kan visa sig ge en helt annan. Det har varit mycket prat om att elbilar ska förbättra närmiljön, men innan vi når dit behöver man ta fram bättre däck som inte sliter på vägbanor och samtidigt jobba för att få ner vikten på batterierna som sitter i elbilarna.

Elbilen MG 4 är en ny modell från den kinesiska biltillverkaren MG. MG 4 är en femdörrars halvkombi med plats för fem personer och har ett 64 kWh stort batteripaket med en räckvidd på 435 km. Priset för basmodellen verkar landa på runt 415 000 kronor, vilket är ett riktigt bra pris om man till exempel jämför med Volkswagen ID.3 som kostar drygt 50 000 kr mer med ungefär samma spec.

Alla MG:s tidigare modeller har gjort stor försäljningssuccé i Sverige, och MG 4 kommer sannolikt att bli ytterligare en dunderhit. Storleken, räckvidden och priset talar för att väldigt många kommer att leasa och köpa den här elbilen.

Man kan redan nu förbeställa bilen (icke bindande).

Därför behöver samhället förändras för att nå Parisavtalet

Det är ingen hemlighet att världen har lite problem när det kommer till klimatförändringar och miljön. Vi har sett effekterna av föroreningar, avskogning och andra mänskligt orsakade problem, och saker och ting blir bara värre. Parisavtalet skapades i ett försök att ta itu med dessa frågor på global skala, men det kommer bara att fungera om vi är villiga att göra några förändringar. Här är några anledningar till varför vi behöver ändra våra sätt för att nå målen i Parisavtalet.

Det nuvarande tillståndet: ohållbart

Det är nu allmänt accepterat att vårt nuvarande samhälle är ohållbart. Det innebär att vi förbrukar resurser snabbare än de kan ersättas och orsakar skador på miljön som inte kan repareras. Vi förbrukar mycket mer resurser än vad planten klarar av att ge oss, och detta har en enorm inverkan på miljön. Till exempel röjer vi skog för jordbruksmark, gruvor för att utvinna mineraler och borrar efter olja, allt detta skadar ekosystemen. Vi förorenar även luft, vatten och mark med giftiga kemikalier från jordbruk, tillverkning och gruvdrift. Allt detta har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, där många växt- och djurarter helt försvinner.

Vad är ett hållbart samhälle?

Ett hållbart samhälle är ett som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att tillgodose sina behov. Det är med andra ord ett samhälle som kan fortsätta i all oändlighet utan att skada eller utarma sina resurser.

Det finns många sätt att uppnå ett hållbart samhälle, men tre nyckelpelare är ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Ekonomisk hållbarhet innebär att skapa en ekonomi som kan stödja långsiktig tillväxt utan att skada miljön eller utarma naturresurser. För att uppnå detta måste vi gå bort från fossila bränslen och mot förnybara energikällor; öka effektiviteten i resursanvändningen; och minska avfall och föroreningar.

Social hållbarhet innebär att skapa ett rättvist samhälle där alla människor har möjlighet att uppfylla sina grundläggande behov och nå sin fulla potential.

Miljömässig hållbarhet betyder skapa en säker, hälsosam och ekologiskt balanserad miljö på vår planet så att både nuvarande och framtida generationer kan njuta av den.

Hur kommer vi dit?

Det finns många sätt att göra vårt samhälle mer hållbart, men det kommer att kräva en samlad insats från individer, företag och regeringar.

Individer kan börja med att göra små förändringar i sina dagliga liv, som att återvinna mer, använda mindre vatten och spara energi. Företag kan anta hållbara metoder som att använda återvunnet material, förnybar energi och att investera i grön infrastruktur. Regeringar kan skapa politik som stimulerar hållbarhet, såsom koldioxidskatter eller subventioner för förnybar energi.

I slutändan kommer det att krävas många olika saker för att skapa ett hållbart samhälle. Det finns ingen helig quick fix. Vi har alla en roll att spela för att göra vår värld mer miljövänlig och effektiv.