Att nästan nio av tio människor i världen vill se kraftfullare klimatåtgärder är både ett varningstecken och en källa till hopp. Kampanjen 89 procent bygger på en studie som omfattar 130 000 personer i 125 länder och visar att en klar majoritet vill att deras regeringar gör mer för att hantera klimatkrisen. Det betyder att framtiden inte bara avgörs av teknik och ekonomi, utan också av om vi lyckas omvandla denna opinion till politisk och social kraft.
En tyst men hoppfull majoritet
Trots det stora stödet är det ofta andra röster som dominerar debatten. Den så kallade tysta majoriteten vill se förändring men syns sällan i politiken eller i det offentliga samtalet. Här ligger en avgörande möjlighet: om dessa röster blir synliga och börjar ställa krav kan de utgöra en kraftfull motvikt till kortsiktighet och passivitet. Att nästan alla vill samma sak ger både legitimitet och styrka åt en snabbare omställning.
Trots det stora stödet är det ofta andra röster som dominerar debatten. Den så kallade tysta majoriteten vill se förändring men syns sällan i politiken eller i det offentliga samtalet. Här ligger en avgörande möjlighet: om dessa röster blir synliga och börjar ställa krav kan de utgöra en kraftfull motvikt till kortsiktighet och passivitet. Att nästan alla vill samma sak ger både legitimitet och styrka åt en snabbare omställning.
Teknik, omställning och rättvisa
För att motsvara den stora opinionens vilja krävs mer än symboliska beslut. Energisystemet behöver ställas om från fossila bränslen till förnybara källor, industrier som stål och cement måste utveckla klimatneutrala processer och transporterna ställas om till el, kollektivtrafik och nya lösningar. Men tekniska lösningar räcker inte. För att få med hela samhället behövs också social rättvisa. Omställningen måste vara rättvis, annars riskerar den att skapa klyftor som försvagar stödet.
För att motsvara den stora opinionens vilja krävs mer än symboliska beslut. Energisystemet behöver ställas om från fossila bränslen till förnybara källor, industrier som stål och cement måste utveckla klimatneutrala processer och transporterna ställas om till el, kollektivtrafik och nya lösningar. Men tekniska lösningar räcker inte. För att få med hela samhället behövs också social rättvisa. Omställningen måste vara rättvis, annars riskerar den att skapa klyftor som försvagar stödet.
Mellan kris och omvandling
Framtiden kan ta olika vägar. I ett scenario fortsätter utsläppen minska för långsamt, med allt fler extremväder och stora samhällsrisker. I ett annat lyckas vi mobilisera den majoritet som vill ha förändring, och kombinerar politiskt mod med investeringar och social förankring. Då kan omställningen skapa ett samhälle med ren energi, friskare ekosystem och större jämlikhet. Vilket scenario vi får avgörs av hur vi agerar nu.
Framtiden kan ta olika vägar. I ett scenario fortsätter utsläppen minska för långsamt, med allt fler extremväder och stora samhällsrisker. I ett annat lyckas vi mobilisera den majoritet som vill ha förändring, och kombinerar politiskt mod med investeringar och social förankring. Då kan omställningen skapa ett samhälle med ren energi, friskare ekosystem och större jämlikhet. Vilket scenario vi får avgörs av hur vi agerar nu.
Opinionen som verktyg för förändring
Att 89 procent vill ha mer klimatåtgärder är inte en garanti för framgång, men det är ett enormt startkapital. När människor inser att de inte är ensamma, att nästan alla delar samma vilja, blir det svårare för politiker och beslutsfattare att ignorera kraven. Det är just här hoppet finns: i att siffran 89 inte bara är statistik, utan ett uttryck för en framtid som redan har folkets stöd.
Att 89 procent vill ha mer klimatåtgärder är inte en garanti för framgång, men det är ett enormt startkapital. När människor inser att de inte är ensamma, att nästan alla delar samma vilja, blir det svårare för politiker och beslutsfattare att ignorera kraven. Det är just här hoppet finns: i att siffran 89 inte bara är statistik, utan ett uttryck för en framtid som redan har folkets stöd.