Jonas Birgersson är en framstående svensk entreprenör och innovatör som har gjort en betydande inverkan på bredbands- och internettillgänglighet i Sverige. Han är mest känd för att ha grundat Bredbandsbolaget, som blev en av Sveriges största leverantörer av bredband och förändrade hur människor ansluter till internet i landet.
Under Birgerssons ledning införde Bredbandsbolaget innovativa teknologier och tjänster som starkt bidrog till demokratiseringen av internetåtkomst och gav fart åt övergången från uppringda modem till snabbt bredband. Hans arbete har varit en katalysator för den digitala transformationen i Sverige, vilket har underlättat för utvecklingen av en rad närliggande teknologisektorer, från streamingtjänster till digitala offentliga tjänster.
Det är därför inte överraskande att Jonas Birgersson nu också riktar sitt fokus mot att omforma energisektorn, med sitt koncept om "Energisamhället", där han tillämpar sin erfarenhet av nätverk och öppna standarder för att främja en mer hållbar och demokratisk energidistribution.
Det koncept som Jonas Birgersson presenterar i sitt "Manifest för Energisamhället" är i grunden en vision om en framtida civilisation där ren energi är lika grundläggande och tillgänglig som internet är idag. Manifestet bygger på flera nyckelprinciper som syftar till att omforma vårt nuvarande energisystem och göra det mer demokratiskt, robust och hållbart.
Ren energi som en mänsklig rättighet
Ett av de mest slående målen i manifestet är att tillhandahålla en låg fast kostnad för all ren energi som behövs. Det skulle inte bara eliminera behovet av fossila bränslen, utan också skapa ett mer jämlikt samhälle där tillgång till energi inte längre är en begränsande faktor för mänsklig utveckling och välstånd.
Internetifieringen av energi
En annan viktig aspekt av energisamhället är den så kallade "internetifieringen" av energidistribution. Precis som internet har förändrat sättet vi kommunicerar, kommer denna förändring i energisektorn att möjliggöra ett verkligt oberoende från de gamla hierarkiska maktstrukturerna. Energi skulle kunna delas och handlas i ett decentraliserat nätverk av lokala energigemenskaper, vilket skapar ett mer robust och motståndskraftigt system.
Teknologisk mogenhet och öppna standarder
Det intressanta med denna vision är att den inte bygger på några oförutsedda teknologiska genombrott. I stället handlar det om att skala upp och förbättra befintlig teknologi. Det framhävs också vikten av att skapa nya öppna och leverantörsneutrala programvarustandarder för energidistribution, liknande Internet Protocol (IP) som används för internetkommunikation.
Gräsrotsrörelse
Liksom med uppbyggnaden av internet, förutsätter manifestet en gemenskap av engagerade individer och grupper som arbetar tillsammans för att göra energisamhället till en realitet. Det är en inkluderande vision där alla som vill bidra är välkomna, och som framhäver vikten av en mångfald av idéer och färdigheter.
Framtiden för energisamhället
Manifestet ser energisamhället som nästa logiska steg i mänsklighetens utveckling. Precis som tillgång till internet har blivit en förutsättning för moderna samhällen, kommer tillgång till billig och ren energi att vara en grundläggande byggsten i framtidens samhällen. Och just som vi idag tar internet för givet, kanske vi i framtiden kommer att se tillbaka och undra hur vi någonsin kunde leva utan det överflöd av energi som energisamhället för med sig.
Jonas Birgerssons vision om ett energisamhälle utgör en ambitiös men realistisk framtidsbild som tar fasta på teknologisk innovation, demokratisering av resurser och gemenskapens kraft för att förändra världen. Det är en vision som har potentialen att inte bara lösa många av dagens mest akuta problem, utan också att öppna dörren för en helt ny nivå av mänsklig utveckling och välstånd.
Kostnaden för förnybar el från solceller och vindkraft sjunker ständigt. Om energi kan lagras effektivt, kan vi dra nytta av överskottsenergi och använda den när det är mest kostnadseffektivt. Det minskar behovet av att alltid producera energi i realtid, vilket ofta är mer kostsamt.Ett decentraliserat system där energi kan delas innebär att inte alla behöver bygga upp kapacitet för att klara extremfall. Istället kan man dela på resurserna, vilket minimerar slöseri och gör energiproduktion mer effektiv. Eftersom fler människor och företag skulle vara involverade i energiproduktion och -lagring, kan skalfördelar göra att kostnaderna går ner. Ett smartare elnät skulle kunna optimera distribution och användning, vilket minskar driftskostnader.