Enligt SLU fanns det i genomsnitt i Sverige för hundra år sedan en ko per tre invånare i Sverige, att jämföra med 23 personer per ko idag. Vi behöver inte öka andelen kor som står i en lada och äter kraftfoder större delen av sina liv. Däremot behöver vi fler kor som betar ute större delen av året.
Betande kor i Sverige spelar en viktig roll för klimatet, den biologiska mångfalden och jordförbättringen när de betar på mark som inte kan användas för odling. Här är några av de positiva effekterna som betesdjur, som kor, kan ha på miljön:
Kolinlagring: När kor betar, hjälper de till att stimulera växtlighetens tillväxt och hälsa. De korta, intensiva betesperioderna följs ofta av perioder med vila, vilket ger växterna tid att återhämta sig och växa. Denna process leder till att mer koldioxid tas upp av växterna genom fotosyntes och lagras som kol i marken. Kolinlagring bidrar till att minska mängden koldioxid i atmosfären, vilket kan hjälpa till att bromsa klimatförändringarna.
Biologisk mångfald: Betande kor hjälper till att upprätthålla en mångfald av växtarter genom att förhindra att en enda art tar över landskapet. Deras bete bidrar till att skapa en mosaik av olika växter och öppna områden, vilket ger livsmiljöer för en rad olika organismer, som insekter, fåglar och små däggdjur. Dessa olika arter är viktiga för att upprätthålla ekosystemets funktion och att bevara den biologiska mångfalden.
Jordförbättring: Kors betande och trampande bidrar till att förbättra jordens struktur och bördighet. Deras hovar hjälper till att bryta upp och luckra jorden, vilket främjar luft- och vattengenomtränglighet. Dessutom blandar de in växtdelar och naturliga gödselmedel (gödsel) i jorden, vilket bidrar till att öka mängden organiskt material och förbättra jordens bördighet. Detta hjälper till att skapa en mer hållbar och motståndskraftig jord, som kan lagra mer kol och vatten, samt stödja en större mångfald av växt- och djurliv.
Kött från betande kor kan vara bättre för klimatet än många andra livsmedel, trots att kor producerar metan, en potent växthusgas. Det finns flera anledningar till detta:
Kolinlagring: Som tidigare nämnts bidrar betande kor till kolinlagring genom att stimulera växtlighetens tillväxt och hälsa. Detta leder till att mer koldioxid tas upp av växterna och lagras som kol i marken. Denna kolinlagring kan i vissa fall kompensera för, eller till och med överstiga, den mängd metan som korna producerar, vilket ger en netto klimatnytta.
Användning av icke-odlingsbar mark: Betande kor kan utnyttja marker som inte kan användas för odling, såsom kuperade områden, steniga jordar eller områden med låg bördighet. Detta innebär att betesmarker kan producera livsmedel på mark som annars inte skulle kunna användas för livsmedelsproduktion. Detta bidrar till att minska behovet av att omvandla naturliga ekosystem, som skogar eller våtmarker, till odlingsmark.
Gräsbaserat foder: Betande kor får huvuddelen av sitt foder från gräs och andra betesväxter, vilket minskar behovet av att producera och transportera foderråvaror som soja eller majs. Dessa grödor kräver ofta användning av konstgödsel, bekämpningsmedel och fossila bränslen för att odlas, bearbetas och transporteras, vilket leder till högre klimatpåverkan jämfört med gräsbaserat foder.
Hållbar köttproduktion: Kött från betande kor, särskilt när det produceras på ett hållbart sätt, kan ha en lägre klimatpåverkan än intensivt uppfödda djur. Detta beror på att hållbar köttproduktion ofta innebär låg användning av kemiska gödselmedel och bekämpningsmedel, samt färre transporter och bearbetning av foderråvaror.
Det är viktigt att poängtera att den faktiska klimatpåverkan från kött från betande kor varierar beroende på faktorer som betesdrift, djurtäthet och hantering av gödsel. För att minimera klimatpåverkan är det viktigt att fokusera på hållbara metoder och att främja en balanserad och varierad kost, där animaliska livsmedel kompletteras med bra grönsaker.