Om 10 till 20 år, någon gång mellan 2036 och 2046, kan solceller på svenska villatak ha en helt annan roll i energisystemet än de har i dag. Det är inte säkert att den största ekonomiska vinsten längre handlar om att producera så många kilowattimmar som möjligt. I stället kan det handla om att kunna producera, lagra, använda och sälja el vid rätt tillfälle. Och kanske kommer en av dagens största nackdelar med solceller, att de ofta producerar som mest när elen är som billigast, att bli betydligt mindre.
I dag finns ett grundläggande problem med solkraftens ekonomi. När solen skiner producerar många solcellsanläggningar el samtidigt. Utbudet ökar, priserna sjunker och ibland blir elpriset till och med negativt. För en villaägare kan det innebära att solcellerna producerar stora mängder el under en sommardag, men att ersättningen för överskottet blir mycket liten. Samtidigt behöver hushållet köpa el under kvällar, nätter och vintermånader när priserna ofta är högre. Den tidigare skattereduktionen på 60 öre per såld kilowattimme försvann dessutom 2026, vilket ytterligare har förändrat kalkylen.
Men det är lätt att göra misstaget att utgå från att framtidens elmarknad kommer fungera som dagens, bara med ännu fler solceller. I verkligheten kommer sannolikt även elanvändningen, batteritekniken, elnäten och prismodellerna att förändras.
Ett möjligt scenario är att batterier blir en självklar del av svenska villor. Precis som värmepumpar har gått från att vara en relativt ovanlig investering till att finnas i stora delar av det svenska småhusbeståndet, kan hemmabatterier genomgå en liknande utveckling. Om batteripriserna fortsätter att sjunka kan det om 15 år vara ekonomiskt rimligt för många hushåll att installera betydligt större batterier än i dag.
I ett sådant samhälle behöver en villaägare inte längre sälja sin solel mitt på dagen när priset är som lägst. Elen kan lagras och användas under kvällen, när familjen kommer hem, lagar mat, laddar bilen och behöver värme. Batteriet kan dessutom laddas från elnätet när elpriset är mycket lågt och användas när det är högt. Solcellerna blir då en del av ett större energisystem i hemmet, snarare än en fristående produktionsanläggning.
Men om miljontals hushåll skaffar batterier uppstår en intressant följdeffekt. När många börjar lagra billig el och använda den under dyrare timmar minskar också prisskillnaderna. Elen blir kanske inte längre lika billig mitt på dagen och inte lika dyr på kvällen. Batteriernas utbredning skulle alltså kunna bidra till att lösa just det problem som en gång gjorde dem lönsamma. Det är fullt möjligt att hemmabatterier blir mycket vanliga samtidigt som möjligheterna att tjäna pengar på rena elprisvariationer minskar.
Ett annat, kanske ännu mer intressant scenario är att elnätet blir betydligt smartare. I dag är elanvändningen fortfarande till stor del styrd av människors vanor. Vi laddar bilen när vi kommer hem och använder våra apparater när det passar oss. Om 10 till 20 år kan stora delar av detta ske automatiskt, utan att vi ens behöver tänka på elpriset.
Husets energisystem skulle exempelvis kunna känna till väderprognosen, förväntad solelproduktion, elpriset och hushållets behov de kommande dygnen. När solen skiner kan systemet värma varmvatten, ladda bilen, lagra energi i batteriet eller höja temperaturen något i husets värmesystem. När elen blir dyrare minskar huset automatiskt sin förbrukning från nätet. Villaägaren kanske bara behöver ange att bilen ska vara laddad klockan sju på morgonen och att inomhustemperaturen ska ligga mellan 20 och 22 grader.
Detta kan förändra elmarknaden på ett ganska grundläggande sätt. I stället för att enbart anpassa elproduktionen efter efterfrågan kommer efterfrågan i allt större utsträckning att anpassas efter produktionen. Mycket av den el som i dag blir billig eftersom den produceras mitt på dagen kan då få en naturlig användning.
Det behöver inte heller vara varje villaägares ansvar att investera i ett stort batteri. Ett bostadsområde skulle kunna dela på ett gemensamt energilager, eller så kan energibolag erbjuda tjänster där de automatiskt styr tusentals hushålls batterier, elbilsladdare och värmepumpar. En villaägare skulle kunna få betalt för att tillåta att en liten del av batteriets kapacitet används för att avlasta elnätet när det behövs.
I ett sådant system kan solceller bli värdefulla på flera sätt samtidigt. De producerar el lokalt, minskar behovet av inköpt el och kan tillsammans med batterier och smart styrning bidra till att minska belastningen på elnätet. Ett hus med solceller blir inte bara en liten elproducent utan en aktiv del av elsystemet.
Ett tredje scenario är att själva efterfrågan på el förändras så mycket att dagens prismönster delvis försvinner. Sverige står inför en fortsatt elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning. Samtidigt kan datacenter, automatiserad industri och andra verksamheter skapa en större och mer kontinuerlig efterfrågan på elektricitet. Om dessa verksamheter i större utsträckning kan anpassa sin förbrukning efter tillgången på el kan de absorbera en del av det överskott som i dag pressar priserna under soliga timmar.
Det skulle exempelvis kunna bli vanligt att vissa industriella processer körs mer intensivt när det finns gott om billig sol- och vindkraft. Även storskaliga batteriparker kan köpa el när produktionen är hög och sälja tillbaka den senare. Tillsammans kan sådana förändringar göra att elpriserna inte längre följer solproduktionen lika tydligt som i dag.
Men det finns också ett mindre gynnsamt framtidsscenario för villaägare med solceller. Om solkraften byggs ut mycket snabbare än energilagringen och den flexibla elanvändningen kan överskottet av el under soliga dagar bli ännu större. Då kan ersättningen för såld solel bli mycket låg under stora delar av sommarhalvåret. Det kan också bli vanligare att anläggningar begränsar produktionen när elen inte behövs. Solcellerna fortsätter att producera billig energi, men den ekonomiska nyttan för villaägaren kan bli mindre än man tidigare räknat med.
En viktig svensk förutsättning är dessutom årstiderna. Även om batterier blir betydligt billigare kommer vanliga hemmabatterier framför allt att kunna flytta el mellan olika timmar och dygn. De kommer inte på ett rimligt ekonomiskt sätt att kunna lagra stora mängder sommarel till december och januari. Det svenska vinterbehovet av el måste fortfarande lösas genom en kombination av andra kraftslag, elnät, flexibilitet och eventuellt nya former av långvarig energilagring.
Det som talar för solceller på längre sikt är därför kanske inte att de kommer att bli mer lönsamma som isolerade investeringar, utan att de kan få en tydligare funktion i ett mer integrerat energisystem. Om solpaneler, batterier, elbilar, värmepumpar och elnät börjar samverka kan helheten bli betydligt mer värdefull än varje enskild komponent.
Det är till och med tänkbart att framtidens villaägare inte i första hand tänker på hur mycket el solcellerna producerar under ett år. Det intressanta kan i stället bli hur stor del av hushållets energikostnader som det egna energisystemet kan hantera, hur mycket man kan minska sina effekttoppar och vilka tjänster man kan erbjuda elnätet. Elavtal kan också utvecklas där hushållet betalar ett fast belopp för en viss energitjänst, medan ett energibolag optimerar produktion, lagring och förbrukning i bakgrunden.
Min bedömning är att det mest sannolika inte är ett enda av dessa scenarier, utan en kombination. Batterier blir billigare, styrningen blir smartare, elanvändningen mer flexibel och elnäten bättre på att hantera decentraliserad produktion. Samtidigt kommer det fortfarande att finnas dagar med så mycket solkraft att elen nästan saknar marknadsvärde, och vinterperioder när elen är betydligt dyrare.
Den stora förändringen kan därför bli att solcellernas värde allt mindre bestäms av elpriset just när solen skiner. I stället kommer värdet att bero på hur väl den producerade energin kan användas, lagras eller flyttas till ett tillfälle då den verkligen behövs.
Om 20 år kanske den viktigaste frågan inte längre är hur mycket el ett villatak kan producera, utan hur intelligent huset är på att ta vara på den.